HIMALAYA 2013: Försenad rapport - 5 Maj, Dingboche

Mycket riktigt har tekniken strulat de senaste dagarna. Internetuppkoppling har varit omöjlig. Därför är denna rapport tre dagar gammal.

En rapport från de tre senaste dagarna kommer i morgon. Bl.a. rapport om toppforsoket lyckades.

Dagen vandring är egentligen ganska behaglig om det inte hade varit för höjden som tär på våra kroppar. Särskilt under de 2,5 timmarna fram till lunch går vandringen genom ett svagt uppförssluttande landskap som är behagligt lättgånget. Håller man bara ett lugnt tempo är det väldigt trivsamt. Omgivningen är magisk med alla bergen runtomkring och vi orkar faktiskt njuta av utsikten.

Tyvärr tvingads Erik avbryta och vända nedåt efter lunch. Han har haft riktigt svårt att få i sig någon mat de senaste dagarna och blivit allt svagare. Efter lunch gick det inte längre. Han fick med sig guiden Nawang och gick ner till den lilla byn Pheriche. Teoretiskt skulle han kunna vända uppåt igen i morgon om han mår bättre, men i praktiken brukar det vara jobbigt, inte minst mentalt, att gå upp igen när man börjat gå nedåt. Otroligt trist och det påverkar naturligtvis hela gänget som lider mer Erik. Tyvärr ingår det här i spelets regler. Man vet aldrig när och hur höjden slår till och vem som drabbas. I morgon kan det vara jag. Det gäller att hela tiden förhålla sig ödmjuk till den höga höjden och de effekter den har på våra kroppar. Att Erik valde att bryta tyder på ett mycket gott omdöme och han ska ha all heder av det. Att försöka tvinga sig vidare uppåt i hans tillstånd kan sluta i katastrof. Höjdsjuka är som jag tidigare sagt en dödlig sjukdom om man inte hanterar den rätt.

Efter att ha sagt hej då till Erik fortsatte vi andra fyra uppåt mot vårt etappmål, Lobuche. Direkt efter lunchen måste man betvinga en rejäl backe men efter det fortsätter den ganska behagliga terrängen.

Väl framme i Lobuche lämnade vi av våra packningar på lodgen och tog oss upp ytterligare 100 höjdmeter till glaciärkanten på Khumbuglaciären som flyter ner från Everest. Det är ett imponerande naturfenomen att se glaciären karva ut en kanal i berggrunden. Vi stannade en stund på glaciärkanten för att få lite hjälp med den fortsatta acklimatiseringen. Alla känner av höjden men mår efter omständigheterna bra. Vi funkar mycket bra ihop och alla har kommit in i rutinerna på ett väldigt bra sätt.

I morgon skiljs vi dock åt. Anders, Stefan och Martin går upp tidigt för att ta sig till GorakShep och Kalapathar. Dagen därpå tar de sig till slutmålet Base Camp och sover en natt i tält där.

Själv tar jag och klätterguiden AngDawa oss upp från Lobuche till High Camp efter lunch. En klättring på ca 3 timmar. Där slår vi upp vårt tält lagar en soppa och kryper ner i våra sovsäckar. Kl.02.00 vaknar vi, tar på oss vår utrustning och börjar i skenet från våra pannlampor och minus 15 grader klättringen mot toppen av Lobuche Peak. Om snö- och väderförhållanden är någorlunda okej borde vi stå på toppen efter en 6-7 timmars klättring. Naturligtvis kan både väder och sjukdom fortfarande sätta käppar i hjulet men vädret verkar stabilt och jag känner mig stark och redo.

Det här blir sista uppdateringen på ett par dagar. Förhoppningsvis kan jag återkomma om två dagar med en rapport från toppförsöket. Rapport från resten av gänget och Erik kommer dröja eftersom det kommer ta fyra dagar innan vi ses igen.